Visste du att vi som människor fattar uppskattningsvis 35 000 beslut per dag?

Fördomar är ett av verktygen den mänskliga hjärnan använder för att förenkla och bearbeta information, och hjälper oss fatta beslut.

De här förenklingarna görs oftast omedvetet av vår hjärna, och gör att vi bildar en uppfattning, inställning eller åsikt om någonting, och fördomarna är ofta grundade på bristfällig fakta, enstaka erfarenheter och är känslomässigt bottnade.

Hjärnans jakts på att effektivt avgöra om något är exempelvis en fara eller inte, gör att de här förenklingarna kan leda till övergeneraliseringar. Som tur är, är våra fördomar föränderliga, vilket är varför det är bra att känna till vilka fördomar som finns och hur vi påverkas av dem.

Både ja och nej.

Fördomarnas funktion är att hjälpa oss undvika risker. På savannen behövde vi snabbt avgöra om vi kunde gå fram till den stora katten (lejonet) och klappa på den, eller om vi skulle springa för livet.

I våra moderna samhällen är vi inte utsatta för livsavgörande risker på samma sätt, vilket gör att vi med fördel är mer uppmärksamma på våra oftast omedvetna fördomar och hur de påverkar oss.

Hjärnans jakt på att fatta snabba och effektiva beslut har dessvärre en negativ påverkan på kvalitén på våra fördomar och vi bildar dem oftast genom förhastade slutsatser och bristfällig information.

Bekräftelsefördom är en tendens i mänskligt beteende att vara selektivt uppmärksam på information som bekräftar våra befintliga övertygelser, uppfattningar, antaganden eller fördomar.

Det innebär att vi tenderar att leta efter, tolka och minnas information på ett sätt som bekräftar våra förväntningar och övertygelser, samtidigt som vi ignorerar eller förkastar information som motsäger vår uppfattning, eller som inte stödjer vår befintliga övertygelse.

Haloeffekten är tendensen att låta ett positivt intryck påverka ens känslor eller åsikter på ett positivt sätt.

Om vi fått ett positivt intryck av en persons förmåga att socialisera, tillskriver vi personen fler positiva egenskaper så som att personen troligtvis är smart och pålitlig – trots att vi saknar belägg för deras intelligens eller pålitlighet och egentligen bara kan avgöra deras förmåga att socialisera.

Horneffekten kan ses som motsatsen till Haloeffekten. En negativ upplevelse leder till att vi tillskriver personen fler negativa egenskaper. Det kan vara om du skakar hand med en person och upplever deras grepp som slappt, så tänker du att personen säkert också är lat – trots att vi saknar belägg för deras lathet och egentligen bara kan avgöra hur vi upplever att personen skakar hand.